The purpose of this bachelor thesis is to examine the views of the elderly and the caregivers that appear in brochures for the elderly and the discourses that can be found within. The data that the study is based on was collected and analysed using content analysis and Faircloughs (1992) critical discourse analysis. The theoretical frameworks that have been used are social constructionism, critical discourse analysis, assortment and protest, and New Public Management. The results showed two images of older people (I) the elderly as active and autonomous and (II) the elderly as passive and in need of help. The results also showed two pictures of the caregiver (III) the caregiver and NPM, and (IV), the non-profit care provider as a complement.

Antalet äldre invandrare i Sverige ökar och många bland den gruppen har kommit sent i livet. Språksvårigheter och kulturella skillnader gör det svårt för dem att få samma omsorg som majoritetsbefolkningen.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur faktorer som språksvårigheter och kulturella skillnader påverka situationen för äldre invandrare och deras kontakter med äldreomsorgen. Kommunikationsteorier och relaterade definitioner av språk, kultur och kommunikation har använts för analysen.Denna studie är en litteraturstudie. Sammanlagt 18 artiklar med både kvantitativa och kvalitativa ansatser samt litteraturstudier ingår.Resultatet har presenterats i ett antal underrubriker. Centralt är att det finns ett klart samband mellan språk- och kulturella barriärer och sämre hälsa, upplevelse av vårdkvalitet och tillgång till formell och systematisk hjälp.Detta samband och tolkens roll i kommunikation och hur äldreomsorg borde utformas för att vara mer tillgänglig för äldre invandrare har diskuterats liksom vad kulturanpassad äldreomsorg kan innebära.

I denna studie har insamling av referensdata över språkförståelse hos treåringar med typisk språkutveckling genomförts. Till detta har bedömningsmaterialet Sofialådan (Westerlund & Öfverholm-Engström, 1995) använts. Sofialådan bygger som flera andra språkförståelsematerial på den s.k. act-outmetoden där man låter barnet agera med föremål efter en given instruktion. Med hjälp av föremålen i Sofialådan bedöms barnets förmåga att identifiera grundfärger och storleksbegrepp, kategorisera, flytta föremålenligt olika prepositionsanvisningar samt att följa flerledade instruktioner.

This paper aims to examine how the construction of women with foreign background is visible in the Swedish debate on elder care and ethnicity. The subject is interesting with regard to the existing discriminating conceptions about ethnicity and how the living conditions of immigrant women are med scarce in the Swedish research field. It is also a relevant topic in light of the incipient crisis of the Swedish eldery care. The examining of how several axes of power interplay to construct the women is rendered possible through an intersectional perspective. This requires of the study to relate to the concept of category, and in this paper I have chosen an intercategorical approach.

Forskningen visar att spra?ket a?r viktig na?r det kommer till va?rd. Denna studie syftar till att underso?ka hur va?rdgivare inom hemtja?nsten hanterar och uppfattar spra?ksva?righeter med a?ldre invandrare som inte kan svenska. Fo?r att besvara syftet har kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer genomfo?rts med sex stycken va?rdpersonal inom hemtja?nsten.

Bakgrund: Papperslösa och asylsökande räknas till samhällets mest utsatta och tillhör de grupper vilka FNs mänskliga rättigheter syftar till att skydda. Svensk lagstiftning är inte förenlig med dessa rättigheter. Papperslösa och asylsökande lider ofta av fysiska och psykiska problem och vägen till hälso- och sjukvård är kantad av hinder. Den svenska yrkesetiska koden för sjuksköterskor beskriver en professionell plikt att vårda alla på samma villkor. Omständigheter som hindrar sjuksköterskor att ge jämlik vård ställer dem inför problem och dilemman.

Bakgrund:Sjuksköterskans roll vid humanitära insatser i kris- och katastrofområden har rötter långt bak i tiden. Intresset för internationellt arbete är stort och sjuksköterskan har en viktig och ansvarsfull uppgift. Många olika motiv finns för att delta i ett humanitärt arbete, bland annat viljan att bidra och utföra ett meningsfullt arbete, en professionell utmaning och önskan om personlig utveckling genom att verka i en annan kultur och uppleva något annat. Arbete ställer dock höga krav på kompetens och en rad olika förmågor som t.ex. ledar- och organisationsförmåga, samarbete och flexibilitet.